We look for secrets because we can't believe our minds.

Imorgon är en ny dag, med nya möjliheter, och jag har olovat tagit ledigt. Detta av den enkla anledningen att jag inte känner annat än avsky för att möta desperata blickar i skolkorridoren och besvikna lärare som menar att jag skulle ha följt tidsplaneringen bättre. När man tappat något på havets botten är det för stor ansträngning att fiska upp föremålet igen, helst när man inte känner någon som helst saknad. Men man måste trots det försöka, utan resultat, för åskådarnas skull. Detta eftersom det är så livet ser ut helt enkelt, och vi vill ju självklart inte riskera att bli utfrågade om varför vi vände håll, ellerhur?
 

Comments:

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0