everything has beauty. But not everyone ses it.

För jag trivs så bra, på gränsen mellan verklighet och fantasi. Där skönhet får konkurera ut obehag och adrenalinet ständigt tillåts pumpa i mina ådror. Där färgerna är starkare och konturerna suddigare. Där hat och kärlek ständigt behöver balanseras för det perfekta reslutatet, den perfekta verkligheten. För när jag befinner mig där är jag orädd och trygg, trots paranoida upplevelser som förföljer mig är jag än mer trygg. Jag uppskattar att få känna och konversera, även om publiken vissa gånger endast är jag själv. Någonstans på vägen till att tappa bort mig själv hittade jag hem. Kartan är skrämmande men vackrare än en tidig sommarmorgon, och det är en konst att finna den. Men jag blev rädd och vände tillbaka igen, för det är livsfarligt att falla för djupt, där väntar mörker och planlös galenhet. Och väl fast; ja, då är det lika bra att släppa taget. 
Denna dag kommer dock att anlända, inte idag, inte imorgon, inte ens nästa vecka, men i framtiden. Då mörker kommer kännas lockande och varmt, och inte pågrund av att världens alla färger skiner för starkt eller för intensivt, utan endast för att tiden är den rätta. Ibland förundrar vi oss själva med åsikter vi inte visste vi hade, men att frukta detta är den enda motgången. 
 Dock vet jag inte om mina vänliga ord är en skönhet till sanning eller en simpel hjärntvätt för att överleva. Men även om jag är på god väg att förlora mitt sinne är jag lyckligare i denna stund än tidigare. Jag trodde att jag behövde försvinna för att finna sanning, men kunskapen fann jag när jag slöt mina ögonlock. Konst i form av musik, ord och övrigt keativt skapande har banat vägen till en värld där ytlighet inte existerar men skönhet styr.
Tid är ovesäntligt och ångestladdat, varje natt när jag somnar vill jag dö för att sedan återfödas i takt med att solen målar jordens gröna slätter och värmer de böljande haven.
 
   
   
 

Comments:

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0