Springtime is the land awakening. The March winds are the morning yawn.

Jag, som har haft extrem sommarångest sen jullovets finaldag, kände under gårdagen någon form av längtan. En längtan efter värme, svala nätter och fågelkvitter, allt det jag i försvartposition har förträngt existensen av. Jag som dagligen har intalat mig själv att det är november, vecka på vecka, kanske numera kan acceptera att sommaren faktist lurar bakom hörnet, och så småningom uppskatta detta faktum. 
Under min korta promenad genom gågatan hann jag troligen se fler människor än jag gjort under hela vintern, menat att östersundsborna vågat sig trotsa mönstret och tagit sig ut. Men det finns ingen kraft som lockar mer än solen så detta är fullt förstårligt från min sida.


Comments:

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0